Katarina Ratcliffe Foto

Kände nästan mig lite skyldig efter att jag skrivit rubriken. Självklart är det vårt svarta bord, även fast jag gärna påpekar att det är mitt hemma. Bara mitt.

Med alla skavanker (som jag inte ville fixa till för noga) så är det helt supercharmigt. Visst händer det att jag stör mig på djupa gropar, men hade jag slipat mer så hade skivan förstörts. Alternativet är att spackla, men då blir det för perfekt. Eller inte? Kanske drar jag över ett lager till då vi har flyttat.

 

Det här bordet köpte min pappa på 60-talet och hade i många år. Så har min farmor och farfar haft det några år, för att sedan flytta hem till oss då jag var barn. 

 

För några år sedan då jag behövde köpa nytt bord kom pappa över med detta. Det skulle bli ett snickarbord annars. Oh no! Det är ju perfekt och jag älskar det! Utdragbart som man kan sitta 8 personer utan några som helst problem.

Världsliga ting!

 

Jag kan i alla fall se hur bra det här blir i nya lägenheten. Utan rosa gardinen! (Huh! Vi gömmer oss bara för grannarna...) Helst utan gardiner i hela lägenheten. Med undantag sovrummet för där vill jag ha hotellkänsla med luftiga gardiner från tak till golv.

 

Jag lovar att uppdatera er då mattan har kommit. Och då stolarna har hittat hem hit. Efter sommaren kanske.

De här stolarna ovan.. Faktiskt väldigt sköna. Inte helt billiga. 4 av 10 lever än, då de andra spruckit i ryggen då mina pojkar och andra gäster gärna gungar på stolarna. De 4 som är kvar är minst sagt ostabila och dessvärre inte så snygga längre.. 

 

 

(Det kommer mer från Singapore. Jag måste bara ta fram fler bilder)