Nya prints och ett gott tecken!

Jag har äntligen fått ändan ur vagnen och beställt lite prints till väggarna dit vi flyttar. Jag har faktiskt inga av mina bilder uppe. Av många anledningar.
Jag blir väldigt trött på att se bilderna då jag arbetar med dem hela tiden. Jag gillar inte för mycket färger och för röriga bilder. För att något (till och med fotografier alltså) ska få ramas in måste det alltså tilltala mig lite extra mycket och dessutom smälta in med resten av inredningen. Bilderna måste dessutom fånga mig. Så där så jag stannar kvar och tittar och tänker. Eller känner. 
Jag har verkligen flera tusen bilder. (En underdrift) Framförallt på min lilla tjej. Av någon anledning har jag fastnat för just dessa. Och verkligen alla är tekniskt dåliga eller tagna med en urkass kamera. Ändå är de alla kärlek!
 
Översta bilden är faktiskt inte till mig. Den är till mina pojkars farmor. Det är för uppställt och stelt för att jag vill ha det hemma. För vanligt alltså. En porträttbild vi fick ta i all enkelhet och med noll tillgång till ljus, men då pojkarnas farmor så gärna ville ha ett nytaget porträtt av dem var det bara att köra på. Sånt här kommer aldrig upp på mina väggar! (Fast jag älskar mina killar! Vill dock ha helt andra bilder om de ska få pryda mina väggar.)
 
Så kommer favoriterna. Alla tagna med antingen min iPhone eller en gammal, verkligen sjukt dålig kamera. 
En del av effekten är faktiskt att man kan lägga till lite extra brus i bilden och skapa lite magi på väggen.
 
Jag har dock lite fotoprojekt som jag ska jobba vidare på. Då det är klart visar jag självklart upp resultatet. För några familjebilder vill jag ha. Däremot inte alls av den vanliga sorten.
 
Ett gott tecken då? Jag hade helt glömt bort lösenordet till bloggen. Rätt skönt faktiskt. Jag har haft fullt upp med livet. 
 
Upp